Min syn

Jag promenerade i stan idag och fick syn på en gammal man. Han var gammal, men välvårdad, och blomstrade i mina ögon. Jag tyckte han var vacker. Jag undrade om han visste om det själv.

Han gick långt in mot väggen av trottoaren, med sin hund. Hans hund var stor och vit, vacker likaså. Den här gamla mannen var blind. Men där gick de, båda två, tillsammans.. det rörde mig i hjärtat.

Mannen gick självklart i hundens takt, och människor runtomkring gick i sin. Snabbare, med tempo och med sin syn.Vi kunde se den här mannen, vi kunde se att han gick där. Men han kunde känna att vi var där..

Det var en så vacker syn, en man tillsammans med sin hjälpande hand. En hund, som såg ut att förstå att han hjälpte en blind man! We are in this together, together through life.

Det fick mig att undra.. 
Jag har själv väldigt dålig syn.
Jag avundas människor som kan vakna
och utan någon hjälp eller något verktyg se klart.
Jag gör verkligen det, för jag minns inte sist
jag kunde göra det själv. Har man så pass dålig syn, är man föralltid beroende.

Det fick mig att undra hur den här mannen upplever att gå där?
Han lever i en värld dominerad av seende, 
och synen upplevs vanligtvis som det dominerande sinnet.

Hur beskriver en blind ordet "utseende"?
Upplever de månen, eller himlen?
Kan de göra sig en bild av en vacker trädgård..
Hur vet man om man är blind om man aldrig sett?

Jag kan tänka mig hur utmanande och smärtsamt det
måste vara att sakna synen i vårt samhälle. Därför fick den här gamla
mannen mig att känna tacksamhet över att leva med dålig syn.
Det hade kunnat vara värre. Samtidigt är det beundrandsvärt,
han verkade hantera känslan av att bli reducerad till sitt synhandikapp väldigt bra.

Han blomstrade.

Att förlora ett barn.

En kväll, april, ett samtal som skall komma att förändra familjens vardag för all framtid.
Bästa vännens son..
Min barndomsvän.
Borta.

Jag tänker.. om jag miste mitt barn.
Jag stannar där.
Tanken gör att jag inte tänker mer. 

Men jag vet, man överlever.
Eller..
Jag har sett överlevande.
That's all I know. 

Det är enkelt att tänka och uttrycka att,
Jag skulle aldrig klara det
Jag skulle inte överleva

Hur kan du veta det, som inte mist ett älskat barn. Att påstå att man inte skulle överleva det, föder skuld. Tänk på de som faktiskt förlorat ett barn.. Det är som att säga, du är inte tillräcklig som förälder.
För Du lever, Du klarar det.

Att säga att man själv aldrig skulle orka, klara av det eller överleva, till någon som mist sitt barn måste vara det minst okänsliga man kan göra. Tänk. Det kan hända varenda förälder. Känslorna kan vara på olika plan. Mycket syns inte på ytan. Vi ser inte det bottenlösa svarta. Vi känner inte den outhärdliga smärtan. Vi ser endast vad vi tillåts se. Mycket döljs bakom skratt.

Jag kan tänka mig att en människa som förlorat sitt barn är en själ i två bitar. En bruten människa, som ser ut att ha gått sönder flera gånger om. Men de får oss oftast genom stor omsorg och likt illusionister att uppfatta de som hela. Som en hel själ. En förälder som mist sitt barn vill inte att omgivningen skall tycka synd om dem. Bara förstå.

Förstå att livet bara är en illusion ibland. Det som verkar vara helt, är brutet. Det som verkar finnas, är borta. Den som syns vara glad, är utom sig av sorg. Vår uppgift, som föräldrarnas omgivning, är att orka gå under ytan. Orka kämpa oss bakom maskerna. Inte för att röra om eller salta sår, utan för att förså. Visa en osynlig mjuk hänsyn. I den ingår att man inte under några omständigheter uttrycker att man aldrig skulle orka eller överleva samma situation själv. 

Jag skulle vilja påstå att sorgen efter ett barn må vara ett osynligt handikapp som man får bära med sig i all evighet. Ett handikapp man aldrig botas från. Men man överlever. Det finns saker man kan känna sig tacksam över iallafall, och det måste man få känna. Även om man mist sitt älskade barn..

Seize the day

Vår verklighet är för oss en självklarhet..


Vi vet att solen går ner på kvällen, bara för att den skall komma upp på morgonen. Även om himlen är grå. Solen finns alltid där för oss. Våra liv tacklar vi på olika sätt, vid olika tidpunkter och tar oss oftast igenom de med en hel del lärdomar i bakfickan, men självklarheten att leva i just denna värld tar vi förgivet..


Vi vet inte vad livet har med sig från dag till dag. Men vi vet att vårt liv är enklare. Vi har turen att välja vilken väg vi vill gå, men vi är fortfarande mänskliga. Om vi tar de rätta vägarna eller inte , vet vi inte. Även för oss är det svårt att hantera om vi skulle råka gå vilse på stigarna till visdom. Vi lever vårt liv med mat i magen, med en hög med kläder och skor att välja mellan, med kunskap om tredje världen, med vatten, med ren syre, med hav, med liv.
Vi lever våra liv med frihet. Och vi tar det förgivet..


Det kunde lika gärna varit jag, eller du, som föddes i tredje världen. Jag eller du som levde dag för dag med oron över om mat kommer hittas för dagen. Oron över att behöva var uppe ännu en natt, med magkramp. Oron över att blivit lämnad med flera syskon, utan mamma. Oron över att ingen oroar sig. Oron över att Vi här inte ser de.. vi som tar allt förgivet.


Varje dag tjatas det om att fånga dagen.. Varje dag tycker vi att vi kämpar och slåss för att få våra liv att gå runt. Varje dag klagar vi över vår situation. Varje dag kommer vi hem och får livgivande krafter av våra nära och kära. Och varje dag finns solen på vår himmel.. Och så som solen, finns vi alltid och tagna förgivet blir även vi. Både av vår omgivning och av oss själva.


Men skulle vi trycka på knappen till en atombomb så är vårat liv slut på någon sekund.


Solen skulle inte vara kvar på vår himmel.. Så njut av solen. Glöm inte att känna tacksamhet för det som ger dig liv och frihet. Älska din omgivning och döm ingenting. Var förlåtande och känn dig som en vinnare, för det är du.
Och ta för din egen skull inte ditt liv förgivet.



Ärlighet.

Ärligheten varar längs sägs det, det stämmer, eller?.

Att vara ärlig är hederligt. Det är en beundransvärd och vacker egenskap. En ärlig person påvisar pålitlighet, lojalitet och öppenhet. Det krävs mod för att vara ärlig, en stark tro på sig själv som jag tycker alla borde eftersträva. 

Ärlighet handlar inte bara om att vara ärlig gentemot andra, det handlar framför allt om att vara ärlig gentemot sig själv, intellektuellt ärlig. Det gäller alltså att börjar med sig själv. När du är ärlig, är du det för din egen skull! Det är att behandla som man vill bli behandlad. Din skyldighet är sanningen precis som det är din rättighet. Ärlighet är den rätta bilden av verkligheten, de sanna orden ur tanken. Ingen förvrängning och inga försköningar.

En ärlig människa är en befriad människa i min mening. En oberoende, ren, självständig, obesvärad, öppen, lojal, pålitlig själ, som vi tror på. Det är en person som tror på sig själv, gör sin röst hörd och tvekar inte på sitt inflytande eller påverkande. När du tror på att du kan, så kan du. När du säger vad du tycker, så är det så det är. När du uttrycker vad du känner, påverkar du. När du säger vad du tänker, styr du. Du förändrar. Du hjälper till, du finns. 

För visst är vi en cirkel? En mega cirkel, där vi alla är beroende av varandra. Där hela jorden är beroende av hela världen. Vi och all vår kunskap är sammanvävd, verkligheten är en och samma. Det går runt, och tillbaka och från början. Hela tiden. Tänk på det, och gå tillbaka till uttrycket "behandla som du vill bli behandlad".

Den enda som förlorar på att du är oärlig är du. Att vara oärlig innebär att förklara krig med verkligheten. Verkligheten blir din fiende, en fiende som är så mycket starkare än dig. Den kommer besegra dig, och vad finns då kvar? Du finns kvar, och det faktum att du varit oärlig. Så säg mig, vad fick du ut ur det?

Att vara ärlig behöver inte betyda att vi är respektlösa mot andra. Konsten med sanningen är att framföra den med omtanke, ödmjukhet, hänsyn och framför allt tron! Sanningarna vi framför genom att vara det vi är, skyddar oss mot situationer vi valt bort.. 

Publish me

Jag är en ledare, och en sann upptäckare. Jag är påhittig, noggrann och tänker fritt. Jag ser enkelt mönster och förhållanden och när jag fokuserar på ett specifikt arbetsrelaterat ämne kommer jag ofta på nya och spännande teorier och idéer. 

Jag har ett starkt behov av att lyckas och att åstadkomma något bra. Jag vill helt enkelt göra en stark inverkan på världen! Och med min förmåga att tänka teoretiskt, mitt logiska tänkande och min beslutsamhet så är det troligt att jag får den belöning jag förtjänar för mitt hårda arbete. 

Jag är en komplex person. På utsidan självsäker, logisk och intellektuell men på insidan en person som ser många sidor av samma mynt och som känner djup sympati för andra och som uppskattar både det andliga som det konkreta. 

Jag är vänlig, ärlig, insiktsfull och har en vilja att vara till lags. Detta tillsammans med att jag älskar utmaningar och kunskap. Jag är en väldigt känslig vän.

Så skulle jag beskriva mig själv. 

Inspirational

Each one of us on this earth has it..
the ability to lead and inspire!

Sometimes our work feels small and insignificant
but remember, a small ripple can gain momentum
and build a current that is insurmountable.

Begin with one small step
and don't ever let others stand in your way
walk your own path!

Some may laugh. So what?
Many will follow..

Don't ever give up.

Sucess.. seems to be largely a matter of hanging on after others have let go.

Fear keeps people small
so run towards your fears
embrace them.
On the other side of your greates fears lives your greatest life..

Get out of the stands
get on the court
play the game of life
and enjoy it!

Take risks
Cry, it helps.

Be positive. what you think, is who you become!!

Dream. Dream big.
Feel it.
Believe it.
Achieve it.

What ever your dreams are.. go for it!
You will inspire others

Extend a hand.
Care. Be kind.
Be there..

When someone does something good, applaud!
you will make two people happy..

Be a positive role model.
Be the change you want to see in the world.

Make a difference..

Now.
is the time to..
Live.

RSS 2.0